Hedersomnämnande – SM i Porträttfotografi
Hörde du att det gick ett sus genom publiken när din bild visades? – viskade min kollega när vi satt så tysta vi kunde under den tio timmar långa jureringsprocessen. Min bild var den sista att bedömas för kategorin nyfödd.
Ja, jag hörde; så häftigt! Svarade jag stolt.
Det var nu andra året för mig i tävlingen. De flesta av prisvinnarna planerar sina bilder just för tävlingen, jag har inte kommit så lång ännu att jag gör det. Jag har bara tävlat med kundbilder.
Bilden juryn såg var den här ovan men ned en annan beskärning. De tyckte att om den varit beskuren så som ovan, hade den fått mycket bättre poäng. Jag som hade tvekat mellan de båda alternativen och skickat in denna bild:
Jag tyckte den muskliga effekten blev starkare så och att bebisens arm matchade pappans tatuerade arm. Samtidigt visste jag ju att den översta bilden gav mer uttryck åt bebisen. En bra läxa att ta med sig angående betraktande av bilder. Nästa år skulle jag gärna komma från tävlingen med ett brons, silver.. eller guld! Vilken lycka det vore! Fast jag är väldigt nöjd ändå just nu. Jag har ju bara haft min studio i drygt två år.
På bilden ser ni Sofi och hennes pappa. Sofi är bara åtta dagar gammal på bilden och vi gjorde även denna bild under samma fotosession:
Tycker ni om bilderna? Skriv gärna en kommentar, och gilla min sida på Facebook