Jag har bott på Heleneborgsgatan i snart tio år. Jag är konsthantverkare med inriktning på offentliga miljöer och utställningar och min ena lokal, delar jag med en kollega här på Högalidsgatan. Jag och min familj gör det som många gör, vi bygger om och trixar för att kunna bo kvar fast vi egentligen inte får plats. Två barn, två vuxna och en stor hund i en tvåa. Som har blivit en fyra! Vi vill inte flytta så vi håller oss kvar. Ibland tänker jag, till exempel under somrarna när jag är bortrest, att jag vill flytta och bo i ett stort hus på landet. Men varenda gång vi kommer hem räcker det med att gå utanför dörren för att övertygas om att vi ska stanna kvar. I vårt kvarter är folk väldigt pratsamma och sociala oavsett ålder och sysselsättning. Det är klart att det hjälpt att vi har vår hund, den sociala murbräckan Kylie, som också hon har sitt eget umgänge bland både fyrbenta och tvåbenta varelser här i området.

---

Olle Sarri har bott i Hornstull i 18 år. Han är en etablerad skådespelare, manusförfattare och regissör. För mig står Olle för kvalitet oavsett sammanhang. Han har en känsla för feeling. En av anledningarna till att jag gillar Olle är hans beundransvärda lugn, han tar sig alltid tid. Och det faktum att han utsätter sig. Det är inspirerande med folk som inte tar den enkla vägen. Vi har haft barn på samma förskola och Olle och hans familj bor nära lokalen jag jobbar i så ibland hänger vi där. I Hornstull kan man se honom spela in scener här och där med sitt galna team, eller joggandes runt Långholmen. Ibland ser man honom greja med sin motorcykel eller när han försöker hålla formen på Friskis. En gång försökte han kränga på oss en brödrost på den årliga gatuloppisen. Den var gammal men ändå oanvänd och jag tror att det var en motorcykellogga på den. Vi borde ha köpt den. I vår kan man få hjälp, av bland annat Olle, med sina psykiska bekymmer på Stadsteaterns Psykakuten. Gå dit! Eller haffa honom i Högalidsparken!

---

 

• Olle Sarri